Forskningsrapporter CAPTO

Centrum för klinisk forskning ger ut forskningsrapporter som är resultat av slutförd forskning som har har ett intressant resultat, men som inte alltid publiceras som artikel i en vetenskaplig tidskrift.

Serien som de publiceras i kallas för CAPTO-serien (Capto betyder 'söka´ på latin). Det finns också en serie utvecklingsrapporter som heter ACTIO (Actio betyder 'handling´ på latin).

Rapporterna kan beställas från Centrum för klinisk forskning, så länge vi har dom i lager. Maila till pia.hird@liv.se.

 

Distriktsläkarens roll i hemsjukvården

Distriktsläkarens roll i hemsjukvårdenDistriktsläkarens roll i hemsjukvården varierar mycket i landet och på olika vårdcentraler. Denna roll kan många gånger vara oklar och undanskymd. Historiskt sett har den förändrats avsevärt. I detta arbetes fokus ligger distriktsläkarens hembesök i enskilt boende. Det är den så kallade basala hemsjukvården som behandlas, det vill säga sådan vård som bedrivs i patientens hem av kommun eller primärvård. Avancerad hemsjukvård är mer specialiserad för ett begränsat urval patienter och bedrivs ofta av en sjukhusanknuten organisation, som finns som remissinstans för primärvården.

Läs rapporten Distriktsläkarens roll i hemsjukvården.

 

 

Personalens hållning till oacceptabla känslor och beteenden i möten med vårdtagare

Personalens hållning till oacceptabla känslor och beteenden i möten med vårdtagareVårdarbete aktualiserar bland mycket annat även frågor kring mer svåracceptabla känslor, reaktioner och handlingar gentemot vårdtagare.Facklitteratur inom området har emellertid mest fokuserat på "positiva" fenomen i relationen mellan vårdtagare och vårdgivare såsom strävan mot omhändertagande, tröst och skydd. Denna rapport behandlar personalens synpunkter på fenomen av mer oacceptabla slag, samt söker de omständigheter vilka kan tänkas utgöra riskfaktorer bakom oetiska handlingar.

Läs rapporten Personalens hållning till oacceptabla känslor och beteenden i möten med vårdtagare.

 

KBT-behandling av sömnstörning vid stressrelaterad ohälsa– en utvärdering av sömngrupp vid Recure Rehab

Sömnsvårigheter är ett folkhälsoproblem och har stora konsekvenser för både individen och samhället. Den vanligaste behandlingen har hittills varit råd om sömnhygien, ofta i kombination med läkemedel. Nyare forskning visar att behandling med kognitiv psykoterapi (KBT) tar längre tid, men saknar biverkningar och ger bestående förbättring av sömnen. Att patienter med stressrelaterad ohälsa ofta har problem med sömnen är välkänt, och gruppbehandling med KBT infördes som ett erbjudande för Recure Rehabs patienter.  Denna rapport är en utvärdering av de två första sömngrupperna, som genomfördes.Sömnsvårigheter är ett folkhälsoproblem och har stora konsekvenser för både individen och samhället. Den vanligaste behandlingen har hittills varit råd om sömnhygien, ofta i kombination med läkemedel. Nyare forskning visar att behandling med kognitiv psykoterapi (KBT) tar längre tid, men saknar biverkningar och ger bestående förbättring av sömnen. Att patienter med stressrelaterad ohälsa ofta har problem med sömnen är välkänt, och gruppbehandling med KBT infördes som ett erbjudande för Recure Rehabs patienter. Denna rapport är en utvärdering av de två första sömngrupperna, som genomfördes.

Läs rapporten KBT-behandling av sömnstörning vid stressrelaterad ohälsa– en utvärdering av sömngrupp vid Recure Rehab.

 

 

Flickor och pojkar med Aspergers syndrom

Flickor och pojkar med Aspergers syndromI denna studie har vi jämfört en grupp flickor med diagnosen Aspergers syndrom/högfungerande autism, med en grupp pojkar med samma diagnos. Vi har haft flera frågeställningar. Finns det skillnader i hur funktionshindret yttrar sig hos flickor och pojkar? Hur väl fungerar de frågeformulär som finns utvecklade? Hur vanligt är det med ADHD symtom bland dessa barn och ungdom? Hur är den allmänna psykiska hälsan i denna grupp?

Läs rapporten Flickor och pojkar med Aspbergers syndrom.

 

 

Taktil stimulering i psykiatrisk omvårdnad

Vikten av beröring för människors utveckling och välmående har uppmärksammats alltmer under senare år. Mjuk massage har därmed introducerats som en omvårdnadshandling för flera patientgrupper. Inom psykiatri har man av tradition undvikit beröring, och fortfarande ifrågasätts om inte patienter psykotiska symtom tar skada av beröring. Vikten av beröring för människors utveckling och välmående har uppmärksammats alltmer under senare år. Mjuk massage har därmed introducerats som en omvårdnadshandling för flera patientgrupper. Inom psykiatri har man av tradition undvikit beröring, och fortfarande ifrågasätts om inte patienter psykotiska symtom tar skada av beröring.

Syftet med denna pilotstudie har varit att undersöka om Taktil Stimulans (TS) kan användas i omvårdnad av psykospatienter, och om patienterna förbättras avseende subjektiv hälsa och psykiatriska symtom av en serie om fem TS sessioner. 

Läs rapporten Taktil stimulering i psykiatrisk omvårdnad.

 

Gymnasieflickor med huvudvärk

Skolhälsovården (SHV) möter ofta ungdomar framförallt flickor med långvarig och/eller besvärande huvudvärk (HV). Ungdomarna har ofta sökt sjukvården för sina besvär utan att ha fått förklaring till varför de har huvudvärk eller blivit hjälpta med sina besvär. Skolhälsovården (SHV) möter ofta ungdomar framförallt flickor med långvarig och/eller besvärande huvudvärk (HV). Ungdomarna har ofta sökt sjukvården för sina besvär utan att ha fått förklaring till varför de har huvudvärk eller blivit hjälpta med sina besvär.Hur vanligt är och vilka konsekvenser får huvudvärk hos barn och ungdomar och är det ett ökande problem? Huvudvärk hos barn och ungdomar har uppmärksammats som ett ökande problem i många undersökningar.

Ett pilotprojekt startades upp inför läsåret 1996/1997 mellan smärtkliniken på Centralsjukhuset och Nobelgymnasiet i Karlstad. Syftet med rapporten var att se om vi kunde utarbeta metoder för att bryta dessa smärtcirklar och därmed förhindra utveckling av kroniska smärttillstånd och läkemedelsberoende.

Läs rapporten Gymnasieflickor med huvudvärk.

 

Kartläggning av aktivitets- och funktionsförmåga samt livskvalitet hos personer med stroke 5-6 år efter insjuknandet

Kartläggning av aktivitets- och funktionsförmåga samt livskvalitet hos personer med stroke 5-6 år efter insjuknandetÅrligen drabbas 25 000 till 30 000 personer av stroke i Sverige. Sjukdomen är vår tredje största dödsorsak och den vanligaste anledningen till handikapp. Risken för att insjukna i stroke ökar starkt med ökande ålder. Kartläggningen visar att många av de insjuknade kommer att vara i behov av stora hjälpinsatser och tillsyn dygnet runt.

Läs rapporten Kartläggning av aktivitets- och funktionsförmåga samt livskvalitet hos personer med stroke 5-6 år efter insjuknandet.

 

Psykoterapeuters berättelser om arbetets personliga konsekvenser

Psykoterapeuters berättelser om arbetets personliga konsekvenserRapporten Psykoterapeuters berättelser om arbetets personliga konsekvenser, är en pilotstudie som tar upp och undersöker förhållandet mellan det personliga och det professionella i psykoterapeuters privata liv och arbete.

Pilotstudien är gjord av Ola Lindgren, som i många år varit verksam inom Landstinget i Värmland som psykolog och psykoterapeut. Hans erfarenheter ligger till grund för den forskningsfråga han lyft fram: Hur påverkas psykoterapeuter i sina personliga liv av det arbete de har?

Läs rapporten Psykoterapeuters berättelser om arbetets personliga konsekvenser.