Doktorander

Centrum för klinisk forskning, CKF erbjuder möjlighet att söka medel för att utbilda sig till forskare på halvtid, det vill säga doktorand.

Att vara doktorand är en kompetensutveckling som syftar till att öka kunskapen om kliniska frågeställningar, höja kompetensnivån inom landstinget och bidra till att vi är en attraktiv arbetsgivare. Forskarutbildning kan avslutas med licentiat- eller doktorsexamen efter cirka fyra respektive åtta års studier.

 

Johanna Delvert

Sjukgymnast, Barn- och ungdomshabiliteringen i Karlstad.
Doktorand vid Karlstads universitet 

Titel avhandling: Hälsofrämjande levnadsvanor för barn med särskilda behov - att främja fysisk aktivitet och förebygga övervikt och fetma

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning handlar om att fördjupa kunskapen om möjligheten till hälsofrämjande levnadsvanor för barn med funktionsnedsättningar.

Varför har du valt att forska om detta?

– Just nu jobbar jag med att stötta barn och ungdomar med muskelsjukdomar till ett aktivt liv. I grunden ligger en vilja att skapa förutsättningar för alla barn att kunna välja ett aktivt liv utifrån sina intressen och förutsättningar. Jag har genom åren sett den rörelseglädje och den vilja till aktivitet som alla barn har, men också att förutsättningarna för detta inte ser lika ut.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Min förhoppning är att denna forskning ska bidra till att förbättra möjligheterna till fysisk aktivitet för alla oavsett funktionsvariationer. Genom att minska stillasittandet och öka fysiska aktivitetsnivån minskar man risken för ohälsa på sikt. Vi vet att individer som har en funktionsnedsättning har större risk än andra att drabbas av ohälsa till följd av en mer stillasittande vardag och en högre grad av övervikt och fetma. Men vi behöver lära oss mer om vilka insatser som behövs för att ge förutsättningar för dessa individer till hälsa på lika villkor. 
  

 

Ida Eriksson

Sjukhusfysiker, Nuklearmedicin, Centralsjukhuset i Karlstad
Doktorand vid Göteborgs universitet.

Titel avhandling: Förbättring av nuklearmedicinska gammakameraundersökningar genom maximering av insamlingseffektiviteten

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning handlar om att förbättra bildkvalitén och sänka stråldoser till patienter vid gammakameraundersökningar som utförs vid nuklearmedicin.

Varför har du valt att forska om detta?

– Jag har i min roll som sjukhusfysiker sett en stor förbättringspotential i hur man som användare mer aktivt kan anpassa gammakamerans inställningar för olika frågeställningar och på ett bättre sätt ta tillvara på utrustningens kapacitet och tog chansen när möjligheten att forska öppnade sig.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Min förhoppning är att jag med min forskning kan bidra till att förbättrad diagnostik och samtidigt minska riskerna för patienten vid gammakameraundersökningar. 
  

 

Maaike Giezeman

Distriktsläkare, Vårdcentralen i Skoghall
Doktorand vid Örebro universitet

Titel avhandling: Kroniskt Obstruktivt Lungsjukdom (KOL) och hjärtsjukdom i primärvården

Vad handlar din forskning om?

– Min avhandling består av fyra studier som undersöker olika aspekter av vård för patienter inom primärvården med KOL och kronisk hjärtsvikt.

Varför har du valt att forska om detta?

– Det övergripande syftet med avhandlingsarbetet är att studera faktorer som har betydelse för följsamhet till riktlinjer och optimal egenvårdsbeteende. Det började med att jag ville undersöka hur vi inom primärvården lyckades med vårt uppdrag att upptäcka, behandla och följa upp patienter med kronisk hjärtsvikt. Under projektets gång insåg jag att det inte enbart är följsamheten till riktlinjerna som spelar roll. Samsjuklighet i andra kroniska sjukdomar, hur vi lär patienterna hantera sina sjukdomar i vardagen och vad de själva kan göra för att må så bra som möjligt har också påverkan. Därför valde jag att fokusera på patientens egenvårdsbeteende och vilket förtroende patienter med KOL och hjärtsvikt har till den egna förmågan till egenvård.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Jag vill bidra med kunskap om kroniska sjukdomar och resultat av den vård vi ger nu. I kombination med annan forskning och insikter kan kunskaper kring påverkbara faktorer leda till förbättrad vård för denna grupp patienter i primärvården. 
  

 

Mehmet Göncü

Psykolog, Barn-och ungdomspsykiatri i Karlstad
Doktorand vid Göteborgs universitet

Titel avhandling: Allvarliga livshändelser och posttraumatisk stress hos barn som utreds för ADHD och/eller autism

Vad handlar din forskning om?

– Syftet är att undersöka om barn som utreds för ADHD/ASD har varit med om allvarliga livshändelser och har symtom på posttraumatisk stress i sådan omfattning att det är relevant att kartlägga. Vi vill även kartlägga om barnens föräldrar har varit utsatta för allvarliga livshändelser och har symtom på posttraumatisk stress.

Varför har du valt att forska om detta?

– Som psykolog möter jag många barn med funktionsnedsättningar och vet att forskning visar att de löper ökad risk att utsättas för olika allvarliga livshändelser, till exempel mobbning. Anledningen till att vi även kartlägger om barnens föräldrar visar symtom på posttraumatisk stress är att det påvisats att barn kan få symtom när deras föräldrar varit utsatta för allvarliga livshändelser. Föräldrarnas PTSD-symtom kan påverka förmågan att vara förälder negativt, till exempel genom bristande lyhördhet och otrygghet i samspel med barnet.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Om vi får bättre kännedom om detta och det visar sig att det finns en betydande förekomst av posttraumatiska symtom bland barnen eller deras föräldrar kan vi utveckla insatserna och anpassa vårdplaneringen och därmed förbättra vården för dessa barn.
  

 

Annika Lindh

Sjuksköterska, Vårdcentralen Kasernhöjden
Doktorand vid Örebro universitet

Titel avhandling: Optimering av inhalationstekniken för patienter med KOL

Vad handlar din forskning om?

– Inhalationsteknik hos KOL patienter, vilka fel som görs, möjliga associationer och hur inhalationstekniken kan förbättras.

Varför har du valt att forska om detta?

– Jag började min karriär som sjuksköterska på lungmedicinsk avdelning där jag mötte många patienter med KOL, när jag sedan hamnade i primärvården utbildade jag mig till astma/KOL-sjuksköterska och under den utbildningen träffade jag en av mina nuvarande handledare som fick mig in på doktorand spåret. Jag tycker att inhalationsteknik är ett väldigt intressant område som innefattar både fysiologi, pedagogik och bemötande.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Felaktig inhalationsteknik är mycket vanligt förekommande hos patienter med KOL. Det är också en stor patientgrupp som behöver ökad prioritet, en del i det är förbättrad inhalationsteknik. Jag hoppas att min forskning kan belysa och medvetandegöra problemet mer, förhoppningsvis ur lite andra synvinklar som inte gjorts tidigare. Detta skulle leda till ökade kunskaper som skulle kunna användas i arbetet med att förbättra inhalationstekniken hos patienter med KOL. 
  

 

Nikita Makhnov

Endokrinkirurg, kirurgkliniken, Centralsjukhuset i Karlstad
Doktorand vid Uppsala universitet

Titel avhandling: Screening för primär aldosteronism i en hypertonipopulation.

Vad handlar din forskning om?

– Studien går ut på att påvisa förekomst av Primär aldosteronism (PA) bland primärvårdspatienter med hypertoni, erbjuda relevant medicinsk eller kirurgisk behandling och registrera resultat. Screening av 1200 patienter med aldosteron-renin kvot planeras med följande bekräftelsetester (intravenös koksaltsbelastning) vid misstänkta fall. De flesta fall av PA missas fortfarande inom primärvården, mest till följd av otillräcklig medvetenhet om problemets existens. Dessutom är diagnostiska metoder otillräckliga och kräver detaljkännedom av ämnet för att kunna användas med säkerhet.

Varför har du valt att forska om detta?

– Många patienter med hypertoni har sannolikt en bakomliggande binjuresjukdom, så kallad primär aldosteronism (PA). Då såväl medikamentös som kirurgisk behandling är effektiv och möjliggör både lindring och bot är det av yttersta vikt att dessa patienter, trots de diagnostiska svårigheterna, hittas. Behandlingen leder i princip alltid till minskat och betydligt lättare kontrollerat blodtryck med färre eller inga mediciner samt normokalemi, och i många fall, fr.a. de som sker efter tidig upptäckt, bot. Vidare finns ett behov av att förbättra diagnostiken vid utredningen av patienter med PA.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Med tanke på att obehandlad PA innebär negativa hälsoeffekter är det viktigt att hitta dessa patienter tidigt och förhoppningsvis förhindra allvarliga komplikationer. Fynden kan leda till en revidering av riktlinjer kring utredning och behandling av hypertoni i Sverige. 
  

 

Tita Mensah

Övertandläkare, Specialisttandläkare i pedodonti, Folktandvårdens specialistklinik för barn- och ungdomstandvård
Doktorand vid Malmö högskola

Titel avhandling: Utvärdering av jämlikhet i tandhälsa hos barn och ungdomar med hjälp av kvalitetsregister

Vad handlar din forskning om?

– Mitt forskningsprojekt handlar om att utvärdera tandhälsan hos placerade barn.

Varför har du valt att forska om detta?

– Jag tycker att det är viktigt att få kunskap om tandhälsan hos utsatta barn och ungdomar för att kunna utveckla tandvårdens arbetssätt, så att dessa barn får den tandvård de har rätt till. Att få använda tandvårdens kvalitetsregister SKaPa som grund för min forskning är spännande, det är en riktig guldgruva för forskningsprojekt.

Hur kommer din forskning patienten till gagn?

– Jag hoppas att projektet kan leda till en mer jämlik tandvård även för placerade barn, som jag tror faller mellan stolarna tyvärr. 
  

 

Alexandra Ullsten

Musik- och bildterapeut, Musik och bildterapimottagningen, Centralsjukhuset Karlstad
Doktorand vid Örebro universitet

Titel avhandling: Musikterapeutisk interaktiv spädbarnsriktad sång som smärtlindring vid provtagning av för tidigt födda och sjuka fullgångna spädbarn.

Vad handlar din forskning om?

– Jag undersöker om spädbarnsriktad sång i form av vaggsång kan lindra för tidigt födda och fullgångna spädbarns smärta vid venpunktion. Detta har inte tidigare undersökts varken nationellt eller internationellt.

Varför har du valt att forska om detta?

– Mitt engagemang för de sjuka spädbarnen och deras föräldrar är utgångspunkten för mitt forskningsprojekt, som efter hand kommit att handla om föräldrarnas delaktighet i sitt nyfödda barns smärtlindring. Då jag första gången mötte de svårt sjuka spädbarnen och deras många gånger förtvivlade föräldrar, insåg jag att jag som musikterapeut kan bidra med en viktig pusselbit i vården av de allra minsta medborgarna i Värmland och deras föräldrar. Alexandras pionjärarbete med att implementera musikterapi på neonatalavdelningen vid Centralsjukhuset i Karlstad påbörjades 2010 tillsammans med verksamhetsledningen. Idag är det enda sjukhus i Norden där musikterapi ingår i det neonatala vårdutbudet.

Hur kommer din forskning patienten till gagn?

– Min förhoppning är att mitt avhandlingsprojekt bidrar till att lyfta fram och evidensbasera de emotionella och psykosociala smärtbehandlingsmöjligheterna som musikterapi har att erbjuda neonatalvårdens patienter och deras anhöriga, vilket kan utgöra en betydande skillnad för familjer i kris. Att utforma ett föräldrastöd som innehåller evidensbaserade musikterapeutiska tekniker, kan stärka föräldrarna, minska deras stress och gynna den viktiga anknytningsprocessen.
 

 

  

Jakob Skov

Överläkare på endokrin- och Diabetescentrum, medicinkliniken
Doktorand vid Karolinska institutet

Titel avhandling: Epidemiological studies on comorbidy and heritability in Addison´s disease

Vad handlar din forskning om?

– Addisons sjukdom (ovanlig autoimmun sjukdom) och besläktad autoimmunitet.

Varför har du valt att forska om detta?

–  Addisons är en spännande sjukdom där kunskaperna fortfarande är dåliga på flera områden. Det finns bra forskningsförutsättningar i Sverige eftersom sjukdomen är något vanligare här än i resten av världen, samt att våra nationella hälsoregister gör det möjligt att studera ovanliga sjukdomar som denna. Vi har också en bra forskningsgrupp som jag känner sedan tidigare.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Vi har som första forskningsgrupp presenterat data på hur ärftlig Addisons sjukdom är. Det är av intresse för patienter och anhöriga som vill veta hur stor risken är för familjemedlemmar att utveckla Addison eller annan autoimmun sjukdom. Vi driver nu andra studier som förhoppningsvis kommer visa på risker/vinster med olika behandlingsstrategier. 
 

Jevgenija Smirnova

ST-läkare, Hudkliniken Centralsjukhuset i Karlstad
Doktorand vid Örebro universitet

Titel avhandling: Atopiskt eksem och samsjuklighet

Vad handlar din forskning om?

– Syftet med mitt avhandlingsarbete är att undersöka om personer med atopiskt eksem i större utsträckning har andra kroniska besvär än personer utan eksem samt hitta riskfaktorer som kan leda till utveckling av atopiskt eksem. Vi vill veta mer om både orsaker till atopiskt eksem samt vilka konsekvenser sjukdomen har för individ och samhälle. Nuförtiden vet vi att barn med atopiskt eksem har större risk att utveckla allergiska sjukdomar som astma eller hösnuva senare i livet men det behövs mer forskning för att förstå detta samband och utvärdera om det finns andra viktiga samsjuklighetstillstånd.

Varför har du valt att forska om detta?

– Atopiskt eksem och samsjuklighet är vanliga sjukdomar och har betydande konsekvenser för individ och samhälle. Det är en aktuell forskningsinriktning och vi har möjlighet att fylla viktiga kunskapsluckor. Våra forskningsresultat kan leda till en bättre förståelse av atopiskt eksem och vi vill underlätta för personer med atopiskt eksem och deras anhöriga.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Kunskaper om samsjuklighet är viktiga för att få en helhetssyn för den enskilde. Det är viktigt att kunna identifiera de personer med atopiskt eksem som kan ha en ökad risk för ohälsa för att kunna satsa på förebyggande åtgärder och ge individualiserad behandling. Förhoppningsvis kommer vårt arbete att förbättra omhändertagande av personer med atopiskt eksem. Om risk för ohälsa bland personer med atopiskt eksem inte föreligger då är det också viktigt att få veta detta.
  

 

 

Staffan Tevell

Staffan Tevell, Överläkare, Infektionskliniken, Centralsjukhuset Karlstad
Doktorand vid Örebro universitet

Titel avhandling: Ledprotesinfektioner orsakade av koagulasnegativa stafylokocker

Vad handlar din forskning om?

– Ledproteskirurgi blir allt vanligare och erbjuds i allt högre utsträckning patienter som löper större risk för komplikationer (inkluderande patienter med nedsatt immunförsvar, övervikt, äldre patienter samt som behandling av höftfrakturer). Närmare 30.000 ingrepp utfördes 2014 i Sverige.

En fruktad komplikation som, enligt internationella uppskattningar, inträffar i 1-3 procent av operationerna, är djupa postoperativa infektioner involverande ledprotesen. Dessa infektion kräver både ytterligare kirurgi och avancerad antibiotikabehandling under lång tid för att läka ut. Oavsett när den djupa ledprotesinfektionen inträffar, leder det till stora kostnader för samhället och stort lidande för patienten.

Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) hör till de vanligaste bakterierna som orsakar ledprotesinfektion, och behandlingen kompliceras av att multiresistens mot antibiotika är vanlig hos dessa bakterier. I detta avhandlingsarbete har jag valt att undersöka två typer av KNS; S. epidermidis och S. capitis i anslutning till ledprotesinfektioner. Målsättningen är att i avhandlingsarbetet kunna beskriva både kolonisationsmönster, resistensepidemiologi, potentiella vägar till antibiotikaresistens samt släktskap mellan infekterande stammar i relation till stammar som förekommer i normalfloran.

Varför har du valt att forska om detta?

– Behandling av ledprotesinfektioner är ett komplext område som kräver samarbete mellan ortopeder och infektionsläkare. Samtidigt är det spännande eftersom det inkorporerar många aspekter av infektionsläkarens specifika kompetens: Hantering av infektioner orsakade av multiresistenta bakterier, samspelet värd/patogen, mikrobiell patogenes/virulens samt prevention/vårdhygien. Även om kunskapsfältet expanderat kraftigt efter att dagens behandlingsstrategier lanserades i slutet av 1990-talet kvarstår många kunskapsluckor, samtidigt som moderna mikrobiologiska metoder, inkluderande helgenomsekvensering och MALDI-TOF, öppnar nya möjligheter till djupare förståelse avseende resistensmekanismer, virulens och släktskap.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Genom ökande kunskaper om epidemiologi, kolonisationsmönster, virulens och antibiotikaresistens kan det framöver finnas bättre möjligheter att individualisera preventiva åtgärder för att minska risken för protesinfektion. Ökad kunskap om den kliniska bilden som olika KNS uppvisar förbättrar möjligheterna att ställa en korrekt diagnos. Slutligen är kunskap om resistensmekanismer och resistensepidemiologi avgörande för att patienten skall erhålla bästa möjliga behandling när infektionen väl är manifest.
  

 

 

Karin Ängeby

Barnmorska, Kvinnosjukvården
Doktorand vid Karlstads universitet.

Titel avhandling: Förlängd latensfas - förstföderskors och partners uppfattningar av förlängd latensfas

Vad handlar din forskning om?

– Mitt forskningsprojekt gäller förlängd latensfas, kvinnors upplevelse, önskemål samt prevalens och förlossningsutfall.

Varför har du valt att forska om detta?

– Mitt intresse för forskningsområdet väcktes i ett arbete kring ett vårdprogram om barnmorskans handläggning vid normal förlossning. Där förstod jag vad lite som är forskat om latensfas och vilken vård som är evidensbaserad i jämförelse med vården under den aktiva fasen av förlossningen.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Förhoppningsvis kommer min forskning kunna bidra till att även den tidiga fasen av förlossningsarbetet blir bättre undersökt och därigenom kunna leda till att vården förbättras för kvinnor som har en utdragen latensfas. Dels genom att visa på hur vanligt problemet är idag, dels undersöka hur en lång latensfas påverkar kvinnans förlossningsupplevelse i stort och identifiera vilka önskemål kvinnorna själva har.