Övriga frågor

Många asylsökande anländer för tillfället till Sverige, finns det risk för att smitssamma sjukdomar sprids?
I en rapport från Folkhälsomyndigheten (FoHM) gör man en riskbedömning av smittspridning till svensk befolkning med anledning av flyktingsituationen. Man konstaterar att en del länder varifrån det nu kommer många flyktingar, som Syrien och Irak, har tidigare haft en relativt hög vaccinationstäckning men senaste åren krigssituation har gjort att hälso-och sjukvård inte har fungerat. Afghanistan har haft problem under många år. Det kan dock se väldigt olika ut vad gäller hälsa och vaccinationsskydd för olika grupper och individer.

Människor på flykt har en ökad risk att själva få smittsamma sjukdomar. I rapporten från FoHM bedömer man för närvarande att risken för smittspridning från flyktinggruppen i sin helhet till svensk befolkning är låg. Rapporten pekar samtidigt på att denna bedömning förutsätter tidig hälsoundersökning och vid behov kompletterande vaccinationer.

Vilken ersättning får landstinget för asylsökande som söker vård?
Landstinget får schablonersättning från migrationsverket för varje asylsökande som vistas inom landstinget. För hälsoundersökningar och kostnadskrävande vård ansöker landstinget om ersättning.

Många asylsökande har varit med om allvarliga händelser som påverkat dem starkt. Vart vänder de sig vid behov av psykiatrisk vård?
Hälso- och sjukvården ska erbjuda vuxna asylsökande akut vård som inte kan vänta.

Om personalen på boenden eller asylsjuksköterskor bedömer att en person har en allvarlig psykisk ohälsa, så gäller samma regler som för övriga invånare. Om en aylsökande söker psykiatrisk vård via vårdcentral eller i samband med en hälsoundersökning så görs en bedömning, vid behov slussas personen vidare till specialistvård.

Vad gäller barn och unga under 18 år med särskilda behov finns barn- och ungdomspsykiatrins resurser. Landstingets centrum för traumatisk stress, CTS, utbildar och stödjer asylsjuksköterskor och andra som arbetar med asylsökande.